Tekla och Elins Europaresa/Litauen, dag 8

Dag åtta:

God morgon! Så här gott har jag inte sovit på länge. Våra kläder är utbytta mot några av Janinas. I Italien var det upp mot 30 grader på grund av värmen och klimatet kommer det många turister dit, nu är det bara 21 grader ute i Litauen och då är det lite kallare klimat med inte lika många turister. Det har till och med regnat i natt. – God morgon! Ropar Janina till oss utifrån köket. – Jaja, gäspar Tekla. Till frukost åt vi som i Sverige, mackor och juice, lite enklare och vanligare mat än i Italien. Där finns bara en massa komplicerad mat. /Elin

Elin har tagit på sig Janinas kläder och går ut i köket. Jag sitter och försöker vakna  till, samtidigt skriver jag på bloggen. Min mobil ringer, och jag svarar. – Hej, det är Tekla, svarar jag. – God morgon! svarar telefonmannen glatt. Jag gör en konstig min och tänker: Försäljare… – Jag kommer från Klaipedas flygplats och vill berätta att det finns ett flyg… hinner han säga innan jag har släppt telefonen och springer ut i köket. – Elin! Elin! Elin! Skriker jag och rusar ut i köket. Jag stannar upp och tar några djupa andetag. Vi… Vi får ett flyg, stammar jag. /Tekla

Hej, jag är lite småsur på mig själv och Elin är jättesur på mig. När de ringde så slängde jag ifrån mig mobilen… Så de som ringde la på. – Hur tänkte du! skriker Elin och går fram och tillbaka. Elin skriker rakt ut i luften, går in i vårt rum och slänger igen dörren efter henne. Efter en stunds bråkande kommer Janina ut ur köket och knackar på Elins dörr. – Elin, är du där? frågar Janina. Dörren flyger upp och där står Elin med ilskna ögon. – Jag vet hur vi kan fixa det, mumlar Janina lite nervöst. Elin slänger sig mot Janina och kramar om henne. – Tack! gråter Elin. /Tekla

Vi är nu på väg till Klaipeda flygplats. Janina kände en som jobbade där så hon kunde bara ringa henne. – Tack så mycket, säger Tekla glatt. – Ingen orsak! svarar Janina stolt. Jag tittar ut genom fönstret och ler. Jag tänker: Vi kommer kunna komma hem. /Elin

Vi sitter på en restaurang Meat Lovers klockan är 14.47. Alla tre tog hamburgare och pommes. Läsken smakade lite annorlunda men den var god. – Det är så gott! säger Janina och tar ett litet salladsblad som trillat ut ur burgaren. Tekla nickar och tar ett stort bett så innehållet trycks ut på alla kanter. Jag tar min dricka och dricker  halva. – Är ni klara? Frågar Tekla och torkar med servetten runt munnen. Båda nickar och vi ställer bort våra brickor och skräp. Tekla rusar ut ur restaurangen ända fram till bilen och skriker: ”NU SITTER JAG FRAM!” Jag himlar med ögonen och hoppar in där bak. Den som sitter fram har första tjing att prata med Janina, den som sitter bak får bara skriva och lyssna. Jag vill också prata!

Nu har vi åkt en bit och jag tänkte skriva lite mer. Vänta Janina frågar faktiskt mig en fråga! – Elin, var bor du? undrar Janina. – Jag bor i Tenhult, svarar jag stolt. Janina nickar och fortsätter: – Tekla, du då? frågar hon och tittar storögt på Tekla som sitter bredvid. – Jag? Jag bor… hinner Tekla säga innan jag avbryter. – Hon bor bredvid mig! skriker jag. Tekla vänder sig sakta om och tittar surt på mig genom hålet mellan ryggstödet och nackstödet. – Jag skulle svara!fFräser Tekla surt. Både jag och Janina börjar skratta. Tekla försöker se arg ut men efter några sekunder börjar hon gråta av allt skratt hon hållit inne. Alla skrattar. /Elin

Nu är vi framme! Ja! – Vi är framme, vi är framme, vi är framme! sjunger jag. Janina leder in oss i flygplasten. – Nu ska vi se… börjar Janina och tar upp en karta från sin väska. Jag är jätte glad, hon hoppar omkring på stället och fortsätter sjunga. – Vi är framme! YES! Skriker jag. – Janina, flyget går om 7 timmar. Vad gör vi nu? frågar Elin. ”Klockan är bara 15.50” Janina, vänder sig om och tittar på Elin. – Jag… jag vet inte, stammar Janina. Jag tittar från Janina till Elin. Jag känner hur mitt huvud dunkar. /Tekla

Det har gått 2 timmar och Janina sitter bredvid oss och pratar. – Jag måste gå snart, snyftar Janina. Både jag och Tekla nickar. – Planet går om 5 timmar, vad ska vi göra? Vi har ingen mat, säger jag. Janina böjer sig fram i hennes kupade händer. Janinas ansikte slås emot händerna och man hör hur tårarna kommer. – Jag har förstört allt, snyftar Janina. Tekla skakar på huvudet. – Nej, absolut inte! Säger jag snabbt. Janina fortsätter gråta men har dragit upp huvudet och tittar storögt på oss. – Jag… jag… jag måst… måste gå, stammar Janina. Då börjar jag också gråta. Efter ca fyra sekunder gråter alla tre. Jag böjer mig fram och kramar Janina. Efter det gör Tekla också det. – Vi kommer sakna dig Janina, snyftar jag. /Elin

Vi sitter länge och kramas, pratar, gråter och kramas igen. – Jag måste gå nu! säger Janina och reser sig upp. Vi säger hejdå och Janina går sakta fram mot öppningarna. – Vi får aldrig tappa kontakten! Skriker Elin och jag. Janina vänder sig om och vinkar. Sen är hon borta… /Tekla

Vi är lite deppiga just nu men planet kommer om 1 timme. Klockan är 21.35, just nu skriver jag men Elin surfar på gratis internet. – Jag går på toa, säger Elin och småspringer lite längs korridorerna fram till Toan. Jag sitter kvar och fortsätter skriva. Vi saknar Janina så mycket. Men nu måste vi tänka positivt. Vi kommer ju hem i natt. Nu kommer Elin. – Ursäkta? Ni ser lite utsvultna ut. Vill ni ha en frukt? Frågar en gammal tant som tydligen kan svenska. Jag och Elin nickar och tar varsin banan. Tanten tittar lite kusligt på oss men sedan går hon här ifrån. – Tack! skriker vi tillbaka men hon är redan borta. Nu är det väll bara att vänta på planet… /Tekla

Hej! Vi är toppenglada! Eller kanske inte riktigt så glada, vi saknar ju Janina. Men vi sitter nu på planet och vi har två ensamma plaster. – Vi har två ensamma platser, jublar Tekla. Vi kommer också få mat. Efter som att vi inte fick någon förra gången vi åkte så får vi det nu. PANKAKOR! Maten kommer om 15 minuter sa flygvärdinnan. – Turėti gražią ride! Säger en värdinna. Tekla ser ut som ett frågetecken, och hon verkar förstå. – Ha en trevlig åktur, översätter hon och skrattar. – Aha! Tack, svarar jag. /Elin

Nu äter vi våra PANKAKOR! Mums. Dom smakar? HIMELSKT! Litauiska pankakor är det godaste jag ätit, nästan! Sylt + grädde + socker + pannkakor= MUMS! – Jag är så glad för att vi får äta! smaskar jag. – Absolut! svarar Elin. Klockan är 00.13 och vi vill sova. God natt. /Tekla

Hej! (gäsp) Vi kan inte sova, så vi tänkte titta på film. Tekla ska kolla på: Bamse i tjuvstaden och jag tittar på: Twilight. Spännande för Tekla (inte enligt mig då). Hejdå! nu ska vi titta färdigt filmen. Ps: Vi äter chips, Tekla hade det i hennes väska. /Elin

Min film är slut och den var jätte mysig och bra, men Elins film är inte slut för den är längre och det var en kort flygtur. Vi ska landa i Sverige om ungefär sju minuter. Vi uppdaterar sen när vi har landat. /Tekla

Nu har vi landat och stigit av planet. Det var en skumpig landning. – Jag vill titta färdigt, gnäller jag. Tekla himlar med ögonen. – Sluta klaga, tjatar hon om. – Ska vi åka buss hem? frågar jag och börjar gå mot väskavdelningen. Tekla joggar ifatt mig. – Du körde ju en bil hit! Vi tar ju den såklart, säger Tekla och himlar med ögonen. Vi uppdaterar vid väskavdelningen. /Elin

Vi är här vid väskavdelningen och vi väntar på Elins väska, och min har redan kommit. Och vi glömde säga tidigare att vi fick min väska i Italien så den är här. – Nu kommer din Elin! Den är där! JAG VILL TA DEN! skriker jag och rusar framåt och stöter till tant så att hon trillar ner på bandet och åker runt ett tag innan en vakt kommer och hjälper henne. – Sorry, oj jag menar förlåt eh… ehh eh hej oj nej! stammar jag. – Äh ingen fara, jag fick en liten åktur! skrattar tanten glatt. – Tekla kom nu då! ropar Elin. Nu går vi till bilen. Hörs sen! Tjo! /Tekla

Vi sitter i bilen och ska börja åka nu. Mot Tenhult! Go! Tekla kör bilen och jag skriver. På vägen sen ska vi äta på… – ELIN! skriker Tekla och svänger bilen tvärt så vi nästan kör ner i diket på andra sidan vägen. – Vad gör du? tjuter jag och andas häftigt. Tekla nyser men fortsätter prata: ”Det var ett rådjursmamma och ett rådjurskalv i diket. Jag trodde de skulle hoppa upp på vägen. Men vi klarade oss i alla fall, säger jag tills. – Ett till rådjur! Skriker Tekla och tvärbromsar. – De är flockdjur, så om det finns ett… finns det fler, säger jag och flämtar andfått. – Vi får åka sakta, mumlar Tekla och nyser ännu en gång. – Är du sjuk eller? undrar jag och tittar på Tekla. Tekla skakar på huvudet och nyser igen. Jag börjar skratta. – Okej, kanske lite förkyld, men man kan ju bli det av flygturer. Jag fortsätter skratta och tittar ut genom fönstret. – Vi får hålla koll, mumlar jag. Tekla nickar. Vi ska bara åka en liten bit till, men snart är vi i Borås. – Hamburgare, hamburgare ge mig mera hamburgare, tjatar Tekla  om och om igen. – Tyst! Skriker jag surt. – Titta! McDonalds, skriker Tekla. Jag himlar med ögonen och plockar upp min mobil, går in på appen och hittar hamburgare. – Vad vill du ha? frågar jag Tekla. – Mcfeast med extra, extra, extra, extra och extra ost tack, svarar hon belåtet. – Det tar jag också, svarar jag. ”Men lite mindre ost, och cola”. Tekla nickar och kör bilen mot drivet-through. – Två Mcfeast men en ska ha extra ost, två cola och pommes, säger Tekla och skrattar. – Vad är roligt? Frågar jag. Tekla himlar med ögonen och fortsätter prata: ”Något mer?” Jag skakar på huvudet. – Eller jo! En frappe också, svarar jag. – Du sa extra ost, säger en person i högtalaren. ”Hur många lager?” – Minst 20! skriker Tekla. ”Och en frappe och en Oreo glass” Nu är det bara att vänta på maten. /Elin

Nu har vi fått vår mat och sitter nu i bilen på väg hem. Det är jättegott. – Kan jag få min frappe? Frågar Elin som nu kör bilen och sträcker sig bak mot baksätet där maten står. – Ta den bara, svarar Tekla. -Men ahhh, suckar Elin. Sen räknar jag ost lagerna och får det till fem, men hallå! Var är mina andra ostar! – Men hur viktigt? Skriker Elin. – JAG GILLAR OST! skriker jag tillbaka. /Tekla

Vi är hemma! Hem ljuva hem. – Sova! skriker Tekla och rusar upp till sovrummet. Jag följer efter och lägger mig i min egen säng. God natt. Nu har det gått två timmar och klockan är 3.14. Ingen av oss kan sova. – Ska vi kolla på Ipad? Frågar Tekla. – Nej, vi måste sova, gäspar jag. Tekla skakar på huvudet surt men lägger sig ner igen. *knack, knack* Jag och Tekla flyger upp ur sängarna och rusar ner för trapporna. – Vem är det nu? Mitt i natten? frågar jag med en rädd röst. Tekla skakar i handen när hon öppnar dörren. – ÖVERRASKNING! Skriker Janina. Jag och Tekla tappar hakorna och slänger oss fram och kramar henne länge. – Vad gör du här? stammar jag. Janina går in och sätter ner sin väska. – Jag ska till min syster i Norge… Då åker jag och hälsar på här först, svarar Janina stolt. Vi börjar skratta och tar sedan fram en madrass och bäddar år Janina. Tyvärr slutar vi blogga nu om denna resa nu. Ha det gött! /Elin

 

Hejdå! /Elin & Tekla

Elin och Teklas Europaresa/Litauen, dag 7.

Dag sju:

Hej! Idag har vi inte så mycket planerat men vi ska antagligen hänga med Janina för att hon är ledig idag. Klockan är halv tio och vi har precis ätit frukost, vi tog samma frukost som vi åt dagen innan men idag drack båda juice. Idag var det en rätt kylig dag och vi ska checkade ut från hotellet för att vi ska sova hos Janina. /Tekla

Nu är klockan ca halv tolv, och vi har mött upp Janina vid en skulptur som heter Sculpture Golden Mouse. Därifrån ska vi gå hem till Janina och lämna sakerna. Hon bor i ett mörkt trähus som har lika mörkt halmtak. Ett klassiskt hus i Litauen, det är lite konstigt för i Italien var ett klassiskt hus stort, lyxigt och modernt. Här är det ungefär halmtak och gamla möbler./Tekla

Nu har vi fått varsitt rum och i mitt rum står det en säng, ett skrivbord och en liten röd fåtölj, och i Teklas rum ser det nästan likadant ut. Vi har också fått låna några kläder av Janina som vi kan ha idag eftersom det är så kallt ute. /Elin

-Börjar ni bli hungriga? frågar Janina med sin alltid lika snälla röst. -Jag är vrålhungrig! skriker Tekla tillbaka. -Hahaha, du är ju alltid hungrig, skrattar Janina till svars./Elin

En stund senare är maten klar, det luktar gott men lite annorlunda. När vi kommer fram till bordet ser vi någon slags boll, inte vet jag. -Vad är det här? frågar jag lite buttert. -Har jag inte berättat om nationalrätten? undrar Janina. -Nej det tror jag inte, i alla fall inte vad jag minns, säger Elin. -Det här är nationalrätten och det är lite likt kroppskakor och heter Cepelinai. Det är jättegott! säger Janina./Tekla

Jag och Elin ler lite åt Janina och kollar sedan nervöst på varandra. Om jag ska vara ärlig så är jag livrädd. Om ni hade sett så hade ni kunnat förstå mig.

Janina hugger gaffeln i maten och stoppar sedan in halva ”kroppskakan” i munnen. Sen är det till oss att testa. Elin testar först. -Jo asså.. Det var… Lite speciellt typ, Säger Elin osäkert. Då tar jag mod till mig och testar jag med. Det smakar konstigt. -Ah.. jag håller med. Lite annorlunda, säger jag. -Okej, jag tycker i alla fall det är som sushi, man måste vänja sig, säger Janina stolt./Tekla

Nu är klockan strax sju och vi ska äta igen, Janina har beställt Margarita från en pizzeria i närheten. /Elin

Hej igen! Janina här, och jag fick äran att skriva här för Elin och Tekla har redan somnat. Klockan är nu tolv och vi har spelat kort hela kvällen. Vi ska sova så de uppdaterar er imorgon./Janina

Tekla och Elins Europaresa/Litauen, dag 6.

Dag sex:

Hej! Vi har lite… nej inte lite! VI HAR PANIK! Att vi behövde nödlanda i Litauen ingick inte i planen! Våra pengar är snart slut och vi är i ett främmande land och ska försöka överleva. Det går inte ett plan till Sverige förrän om några dagar. Klockan är 7.23 och jag har så ont i ryggen! Sängarna är så hårda men det ser ut som att Tekla sover gott. – ZzzZ, snarkar Tekla. /Elin

Vi var ju tvungna att nödlanda på en äng och vi fick vandra till vårt fula hotell Klaipeda hotell lugne! Det kostar bara 242 per natt. Det är rea. Rummet ser ut så här: väggarna är ljusbruna, de två enkelsängarna står ihopträngda i ett av hörnen. Själva rummet är avlångt med en liten fåtölj och ett litet bord mitt på golvet. Det finns en liten TV och ett litet gammalt skrivbord. Hotellet är tre-stjärnigt men jag tycker det borde vara högst två-stjärnigt. /Elin

Tja! Nu ska vi äta frukost, som tur ingår det. Till frukost blev det: Yoghurt med flingor och en macka med ost på, för båda. Dricka: Jag tog varm choklad och Elin tog juice.

Frukosten var väl helt okej, men det var inte jättegott. Vi är i Litauen… Vi är i Litauen! Vi vet ingenting om Litauen. Vi måste fråga någon… /Tekla

– Hej, skulle vi kunna ställa några frågor till dig? frågar Tekla en tjej i kassan. – Visst, jag heter Janina, säger flickan. – Tack! Vad heter huvudstaden i Litauen? undrar jag. Flickan börjar skratta. Vi tittar på henne och hon fattar att vi inte förstår varför. – Jaha, ni vet inte? Den heter Vilnius, säger Janina snabbt. Hon tittar sig runt som om hon vill kolla så att ingen annan hör. – Jag är en guide. Egentligen kostar det pengar att ha mig som guide, men ni är så trevliga så jag kan hjälpa er gratis, viskar Janina. – Vad bra…! skriker Tekla. – Sch, säger Janina och håller handen för Teklas mun. – Min chef får inte veta det! Då blir han arg, säger Janina sorgset. – Oj förlåt, viskar Tekla tillbaka. – Okej… Nu fortsätter vi, säger Janina. – Har ni några stora berg i Litauen? undrar jag. – Ja, vi har Aukstojas och Juozapine’, svarar hon. – Okej, coolt, säger jag. – Kända floder? undrar Tekla. – Nemunas, Venta, Neris och Ula Ula, jublar Janina, jag älskar floder det är så vackert. Alla skrattar. – Vilken region ligger Litauen i och vad har ni för nationadjur?fFrågar jag. – I södra Europa och vi har en nationalfågel, stork, säger Janina. /Elin

Vi pratar länge tills en gammal tant kommer fram till oss: Ei, aš įdomu, jei jūs galite būti atsargūs, aš noriu, kad panele pagalbos. – Ursäkta? Vi fattar inte… säger jag nervöst till Janina. – Jag tar han om det, säger Janina stolt. – Žinoma, tik laukti keletą akimirkų, prašau, rablar Janina ur sig. Jag och Elin tittar på varandra. – Ar tai kažkas svarbaus? Babblar Janina ännu mer.- Vad säger ni? undrar Elin. – Hon sa: Hej, kan ni akta jag vill fråga damen en sak, sa hon först, säger Janina. Vi fattar och flyttar på oss så tanten kan komma fram. – Sen sa jag: Ursäkta vänta en liten stund. Eller var det något viktigt? säger Janina. Tanten står och tittar ut genom fönstret.- Prašome padėti man! Ar ne jūs pamatysite! Mes visi praeina …

– Nu sa hon: Snälla hjälp mig! Ser du inte! Vi kommer alla försvinna… säger Janina och skrattar. – Va! skriker både jag och Elin. Janina bara fortsätter skratta medan tanten rusar iväg ut från byggnaden. – Vad menar hon? undrar Elin. – Hon kommer från ett äldreboende, när de kollar på film där tror hon att allt blir sant, men det är inte det, skrattar Janina. “Hon är min mormor“ Alla skrattar. /Tekla

Vi tar några djupa andetag och går in i matsalen och sätter oss i en soffa. – Vill ni veta något mer? Frågar Janina. Vi tänker efter tills det kommer upp en glödlampa i mitt huvud. – Ja! Har ni några öar? frågar jag. – Absolut, vi har: Elenos Verderi, Triuniu Sala, Kubiliu Sala, Keimo Sala, Ostrov Bolishoy och Ostrov Severnyy, svarar Janina. – Okej, då vet vi de, skrattar jag. – Hur ser er flagga ut? undrar Tekla. Janina tänker efter och tar sedan upp en lapp ur sin ficka. Så här ser den ut, säger Janina och håller upp en lapp som ser ut som flaggan; gul, grön och röd randig på längden. /Elin

Vi har pratat med Janina i en och en halv timme nu men klockan är ändå bara 9.57. Vi vet inte vad vi ska göra. Elin sitter och pluggar Litauiska medan jag skriver på bloggen. /Tekla

– Tekla! Lyssna nu, jag kan prata, gissa vad jag säger nu, säger Elin och tar fram sitt skrivblock och läser: Na, mano vardas yra Elin. Jag tänker; Men hur ska jag veta det!? – Vet inte, mumlar jag. – Aš kalbu lietuviškai, säger Elin stolt. – Jag vet inte! skriker jag. – Okej, Na, mano vardas yra Elin betyder: Jag heter Elin. Och Aš kalbu lietuviškai betyder: Jag pratar litauiska. Jag himlar med ögonen och lägger mig ner i sängen. Vi uppdaterar senare, nu behöver vi ta en liten paus… /Tekla

 

Hej, alla våra fans nu ska vi äta lunch i matsalen. Till mat blir det rödbetssoppa med lite persilja i och en äggskiva. Drickan var vanligt vatten. Inte så mättande. – Smakar maten bra? frågar någon. Vi vänder oss om och där står Janina. – Hej! Ja det smakar bra, säger jag men det var sådär egentligen. Janina går iväg och hämtar en tallrik själv och kommer tillbaka med samma mat. – Jag älskar soppan, säger hon och ser drömmande ut. – Janina lyssna nu: Galiu kalbėti lietuviškai, säger jag stolt och tittar storögt på Janina. /Elin

– Vad har ni för statsskick? úndrar Elin. – Vi har republik med en president som heter Dalia, svarar Janina. Jag och Elin tittar på varandra. – En tjej? frågar jag. Jamina nickar och slevar in mer soppa i munnen. Janinas näsa kliar, det ser man, jag och Elin böjer oss snabbt ner under bordet och hör hur hon nyser och ser på väggen bakom oss att den är lila. – Du nös ut soppan på väggen, skrattar Elin. – Jag vet, säger Janina och skrattar också. Jag bara gör äckliga miner åt väggen.

Vi sitter på rummet tillsammans med Janina. Jag skriver medan Elin och Jamina spelar ett kortspel vi hade med oss. – Nej, du vann! skriker Janina och slänger korten på golvet. Elin skrattar. – Aš laimėjau! Aš laimėjau! ropar Elin. – Vad säger du? undrar jag. – Jag vann! Jag vann! Upprepar Elin på svenska. Janina ser sur ut. Till slut börjar hon också skratta. – Jūs gailėtis! HAHA! skriker Janina och delar ut korten igen. – Jag sa: Det kommer du ångra, haha, säger Janina till mig utan att jag frågat. Jag nickar.

Nu sitter vi nere i sällskapsrummet, men det är bara vi tre här, skönt! Janina har köpt en påse chips och en film som vi tittar på. Tråkigt nog så säger de allt på litauiska så vi fattar inte så mycket. Klockan är 17.43 och vi ska snart äta middag och gå och lägga oss tidigt. För det har varit en lång dag.

Filmen är slut och vi är på väg till matsalen. Det är buffé med en litauisk taco. Det var bröd med köttfärs men det var lite mer frukt istället för grönsaker. Gott.

Nu har vi ätit upp. Förlåt för att vi inte skrev så mycket vid maten men vi behövde en liten paus. God natt.

Tekla och Elins Europaresa/Italien och Lithauen, dag 5.

Dag fem:

Hej! I dag har vi tagit lite sovmorgon och vi vaknade inte utav ett alarm utan av att något lät i rummet och det var Elins skrik, i alla fall jag vaknade inte av att en ödla satt i mitt ansikte och det är jag glad för, vi hade haft fönstret öppet hela natten för att det var så himla varmt igår och det var antagligen så ödlan tog sig in. När Elin skrek blev ödlan så rädd att svansen ramlade av och ner på det vita lakanet och ödlan for ut ur fönstret på ett ögonblick. Men nu ska vi gå och äta frukost i den fina matsalen./Tekla

Hej! Nu sitter vi i hotel restaurangen och vi har beställt in bacon, mackor, ananas, äpple, mango och melon och till dricka tog vi ananasjuice. – Nu kommer maten! Äntligen! skriker Tekla utan att tänka sig för. -Sluta skrika! du skämmer ut oss, skriker Elin tillbaka nästan lika högt. -Här får ni.. Ja hallå? Okej Hejdå! Ja det blir 10 euro då. säger servitrisen på engelska. -Men va? Frukost ingår ju? säger Tekla förvånat. -Polisen har hittat er mobil och spårat upp er och hotellet. Ni får inte längre bo kvar och ni behöver ta er till stranden ni var på igår. Man får inte paxa platser till en annan dag vilket ni har gjort. Där kommer ni möta polisen och ni kommer få böter, säger servitrisen lite småsurt. /Tekla

Nu har vi samlat oss lite och sitter i bilen på väg till stranden vi var på igår för att vi kan ju inte smita från polisen direkt. Vi har checkat ut från hotellet och bestämt oss för att åka hem till Sverige idag. Vi har bokat ett flyg klockan halv tre i eftermiddag. Vi uppdaterar på stranden. /Elin

Hej igen! Vi har precis pratat med polisen och betalat honom 2000 svenska kronor. Helt sjukt om du frågar mig. Men nu ska vi sätta oss i bilen till flygplatsen och sedan är det bara att vänta. Vi tänker inte äta lunch förrän på flyget eftersom det ingår och vi måste kunna ta taxi hem -Vad mer kan gå fel? frågar jag Elin. -Antagligen inget mer, säger Elin och flinar. /Tekla

Nu någon timme senare sitter vi på flygplatsen Fiumicino utanför Rom. Teklas mage kurrar och min med. Vi sitter i Gate 43 och ska snart få gå på planet som ska ta oss hem i Sverige igen. -Ciao, posso prendere i biglietti aerie? Säger flygvärdinnan vid disken. -Sorry, English please. Svarar jag tjejen. -Hello, can I take your flighttickets? säger flygvärdinnan denna gång. -Yes please, svarar Tekla. Sen går vi på planet och sätter oss på våra platser. Vi har fått mittenplatserna och bredvid oss sätter sig två tjocka gubbar som pratar italienska. Då sprakar högtalarna till: We regret that we have to wait about 20 minutes because the weather does not look so clear in Sweden. But it clears up soon. Siamo spiacenti di aspettare circa 20 minuti per il tempo non sembra così chiaro in Svezia. Ma schiarisce presto. /Elin

-Nu kommer maten äntligen! skriker jag som numera är vrålhungrig. Men maten ger de till en av de tjocka gubbarna. Den ena öppnar snabbt kartongen med mat och jag ser att det är pasta med fetaost, kyckling och oliver. Mitt leende sjunker ner till en ledsen blick. Elin tröstar mig och säger att min mat kanske kan vara något annat. Då kommer flygvärdinnan med mat till mig och Elin och det skakar till. Maten åker genast av vagnen och åker ner på golvet. -Ahhhh, vad var det? skriker Elin. -Jag vet inte, men det lät inte så bra, svarar jag hastigt. Då hörs en annan röst i högtalaren: We regret to announce that a heavy thunderstorm has hit in Sweden and we will not be able to land there right now, it is a difficult decision but we have to make an emergency landing in Lithuania and all airports are already busy and the only option is a large meadow right near a hotel you can go to. It will be a bumpy ride. Have a nice trip. Siamo spiacenti di annunciare che un forte temporale ha colpito in Svezia e non saremo in grado di atterrare lì in questo momento, è una decisione difficile, ma dobbiamo fare un atterraggio di emergenza in Lituania e gli aeroporti sono già occupati e l’unica opzione è un grande prato proprio vicino un hotel vi si può prendere a. Sarà un percorso accidentato. Buon viaggio. Vilket betyder: Vi beklagar att meddela att ett kraftigt åskväder har slagit till i Sverige och vi kommer inte att kunna landa där just nu, det är ett svårt beslut, men vi måste göra en nödlandning i Litauen och flygplatserna är redan upptagna och det enda alternativet är en stor äng rätt nära ett hotell som du kan ta dig till. Det kommer att bli en skakig resa. Ha en trevlig åktur. Det bullrar och skakar i planet och många skriker. Vi åker igenom molnen och det skakar ännu mera. Vi är nära marken nu och jag håller i datorn så hårt jag kan. /Tekla

Hej! Det blev ett tvärt avslut innan när vi nödlandade. Jag kunde ju inte skriva samtidigt.  Nu ska vi vänta på väskorna som de håller på att packa ut och sedan ska vi ta oss till hotellet de pratade om. Vi skriver inte mer idag för att vi är helt slut. Hejdå! /Tekla

Elin och Teklas Europaresa/Italien, dag 4.

Dag fyra

Hej! Nu är vi vakna. Hotellet Ripa Rom är helt fantastiskt. Nu ska jag förklara lite hur rummet ser ut. Vägarna är helt vita och golvet också. I en av vägarna är det ett stort hål, där står dubbelsängen med en bänk med en TV framför. Sängen är svart med vit madrass och vitt täcke. Längst ner på täcket är en liten ljusbrun filt. Bakom sängen är det en liten ingång till klädkammaren. Det är galgar på båda sidorna och vägarna är ljusbruna de också. Taket lyser av så små lampor i metall. Det ljuset ger en liten mysig stämning. Utanför rummet med sängen är en stor, rund och grå matta. Det finns också en soffa gjort av metall med svarta kuddar och dynor. Fyra riktigt stora fönster med utsikt över hela Rom. Jättefint är det. Det finns också en bänk där man lagar egen mat om man skulle vilja, men efter som att det ingår mat så äter vi hellre den. /Elin

Vi ska nu ner och äta frukost. Nu är vi i matsalen och ska äta vår frukost. Matsalen är med vita vägar och svarta bord med svarta stolar. Inne i ena hörnet av salen står det ett långt avlångt bord. Det är vitt med all mat ovanpå. Det finns mackor, nutella, pannkakor, sylt och grädde. Gröt ifall någon skulle vilja äta det. Fil med flingor och så finns det små pizzabitar. Att dricka fanns det: kaffe, juice, varm choklad (och kall) .

Nu sitter vi och äter, jag äter pannkakor med nutella, små pizzabitar och juice. Tekla tar fil och flingor, några pannkakor och varm choklad. Vi har ett bord som ligger inne i ett av hörnet, bredvid oss är det en musikspelare, så vi hör musiken bra som spelar. Det var det godaste vi ätit i hela vårt liv. /Elin

Vi har suttit här ett tag nu och vi förbereder oss för att gå. – Vänta! Jag ska bara hämta en annans skiva först, säger jag och går mot mat disken. /Tekla

Nu är vi uppe i rummet igen. Vi tänkte göra oss redo för att gå till stranden. Först funderade vi på poolen men vi bestämde oss för att gå till stranden. Vilken tur! Jag vill inte vara i en pool där alla ungar kissar. /Elin

Nu är vi på väg! Det är långt dit så vi tänkte åka taxi. En taxi för fyra personer kostar 30 euro. Men för två kostar det 15 euro. Japp! Nu kör vi.

Framme! Vi håller på att packa upp våra saker, t.ex. handdukar, solstolar, solglasögon. Just nu sitter Elin och blåser så bra hon kan i badringen, men det går inte så bra för att hon stannar och skriker på den hela tiden. /Tekla

Klockan är 12.48 och vi har badat i havet. Det var jätte skönt. Jag funderar på att åka tillbaka men Elin vill inte än. – Jag måste gå på toa, säger jag till Elin. – Jag följer med! Svarar Elin. Vi tar med oss korgen med fika som vi inte har ens tittat i. För där ligger värdesakerna. Handdukarna ligger kvar på stranden. – Titta en taxi! Skriker Elin och rusar fram till taxin. /Tekla

Tjena! Nu sitter vi i taxin och är på väg tillbaka till hotellet för att äta lunch. Vill ni veta en cool sak?! Taxichauffören kan svenska! – Har ni några kända berg i närheten av Rom? Undrar Tekla. – Nej, inte i Rom, men längre upp mot Gardasjön har vi ju alperna , svarar mannen som tydligen heter Romeo. – Har ni några öar? Frågar jag. – Ja, vi har till exempel: Sicilien, Sardinen, Toscana, Veneto och Cazino, svarar Romeo. – Kul! skrattar jag. – Invånare? Frågar Tekla. – Invånare!? Absolut, vi är ungefär 62 miljoner invånare förra gången jag hörde något, svarar Romeo.

– I vilken region ligger landet i? Undrar jag. – Södra Europa, svarar Romeo. – Vad är en region? Undrar Tekla. – Det är en del av Europa. Det finns andra regioner också. – Jaha! säger Tekla och skrattar. – Har ni några grannländer som du känner till? undrar Tekla. – Ja! Schweiz, Österrike, Slovenien och Frankrike, svarar Romeo stolt. /Elin

Nu är vi framme vid hotellet, vi tänkte köpa mackor nere i receptionen. Vi orkar inte äta på restaurang och vi kan inte unna oss hur mycket som helst varje dag.

Mackorna var goda. Det var bara sallad, gurka och tomat på men det räckte. Mums! Det bästa var att vi fick dem gratis! För att det var de sista på hela dagen! /Tekla

Vi tänkte ta en liten paus från bloggen resten av dagen. Så, hejdå!

Jag vet att vi tänkte ta en paus från bloggen men jag måste bara säga detta: Det har flyttat in en svensk familj bredvid oss, kul? NEJ! De har jättehög volym på musikspelaren och de skriker och gapar hela tiden! VARFÖR! Och! De har bara bott här i två timmar och personalen har varit där och sagt till redan 2 gånger!

Tekla och Elins Europaresa/Italien, dag 3.

 

Hej bloggen! Idag vaknade jag tidigt av en mardröm men det var ingen fara för mitt alarm skulle ändå ringa fem minuter senare. Men Tekla vaknade inte av alarmet så jag tänkte hämnas på henne. Jag ska hämta ett glas vatten och hälla på Tekla. – Vad gör du? Jag sover ju! Skriker Tekla. – Vi måste åka nu, säger jag tillbaka. /Elin

Ingen av oss är särskilt hungriga idag så vi äter bara varsina mackor och Elin dricker juice och jag kaffe. /Tekla

Nu sitter vi i bilen igen och klockan är sex och Tekla kör. Vi är på E45 och har precis kört förbi Todi. Men jag är jättetrött så jag ska sova nu men vi uppdaterar när vi är framme i Rom. /Elin

Hej! Nu sitter vi i en bilkö på väg in i Rom och klockan är snart nio. Vi har stått här i minst tjugo minuter, när vi kommer till Rom ska vi äta mat. /Elin

Hej igen! Nu sitter vi vid en park bredvid Colosseum och äter pizza. Klockan har precis blivit halv ett och vi stod i kön i säkert två timmar. Vi har bara gått runt och kollat i staden och sen har både jag och Elin varit i en affär nära vårt hotell och köpt pösiga långbyxor för att ingen av oss hade haft med oss långa byxor och man måste ha långbyxor på vissa museum. Men nu ska vi gå in i Colosseum. Vi vill ha lite fritid nu när vi ändå är på semester så vi får se om jag uppdaterar mer idag. /Tekla

Hej! Nu är klockan fem och jag och Tekla ska köpa glass på en glassbar. Det finns många sorter och jag ska ta hallonsorbet och chokladkulor. Tekla tog vitchoklad och pistage. Men nu kommer vi inte skriva mer idag för vi vill ha lite ”ledigt” från bloggen/Elin

Tekla och Elins Europaresa/Italien, dag 2.

Dag två:

Idag kändes det som att Elin aldrig skulle vakna. Så jag väckte henne klockan 8 och det var hon inte så glad över. Men efter jag väckt henne så gick vi ner och åt frukost. Båda åt pannkakor med nutella, smör och sirap. Men nu sitter vi i bilen och denna gången kör Elin och jag skriver./Tekla

Vi har nyss kört in i Florens för att äta lunch, och vi har hittat ett ställe att äta på som heter Pizzeria Riva D’Arno och som ni kanske hör på namnet så har de pizza. Jag och Tekla delade på en salamipizza. Maten var rätt god men inte det bästa vi har ätit. Vi ses sen. /Elin

Vi åkte till Perugia och till ett hotell som heter Ilgo hotell där vi ska sova i natt. Förlåt för dålig uppdatering idag men vi har bara suttit i en bil hela dagen genom landet, det är inte så mycket att skriva om då, förutom att landet är väldigt vackert. /Elin

Nu har vi checkat in på hotell Ilgo, vi ska sova där en natt och vi fick ett rum med två enkelsängar som kostade bara 558 kronor per natt. Det var ganska litet men fint och räcker för oss i alla fall. Det ingår gratis frukost och internet, perfekt! /Tekla

Nu är klockan halv 6 på kvällen, och vi tänkte ta en promenad för att leta efter ett ställe att äta på. Vi går förbi en massa  restauranger men vi hittar inte någon som vi skulle vilja testa just nu. Vi bestämmer oss för att gå tillbaka till hotellet och äta där istället. /Elin

Vi har beställt mat och klockan är halv sju. Tekla beställde snitzel och pommes. Jag tar en macka med tomat, sallad, salami och gurka på. Vi sitter just nu och väntar på maten. Under tiden kommer en servitris fram och frågar vilken dricka vi vill ha. – Cola, svarar jag belåtet. – Pineapple juice! Säger Tekla efter. Servitrisen nickar och traskar bort mot baren. Nu är det bara att vänta. /Båda

Servitrisen kommer tillbaka och ger oss drickan. – Tack, säger jag och börjar dricka på direkten. Det var jätte gott. /Elin

Två minuter senare kommer Elins mat, men min har fortfarande inte kommit. Elin börjar äta direkt  och det läskar så mycket för jag är jättehungrig. /Tekla

Nu kommer min mat! Äntligen! Det smakar… Himmelskt! Tack! Tack! Nu ska min mage bli rund och fin, säger jag tacksamt och båda skrattar. /Tekla

Vi har ätit upp och vi sitter nu på rummet och skriver, Tekla sitter och surfar lite på sin Ipad. Rummet är helt vitt och sängarna står i två olika hörn. Det finns en soffa och en liten TV. Bredvid dörren står det en jättestor växt som jag aldrig sett förut. En liten tavla hänger på en av väggarna bredvid dörren in till badrummet. Badrummet har havsblått kakel med ett litet vitt badkar i ena hörnet, handfatet sitter rakt in i rummet och är helt kritvitt. Toaletten står precis innanför dörren och är i marmor. Det är jättefint. /Elin

– Ska vi gå ut en stund, internetet är lite trögt just nu? undrar Tekla och lägger ifrån sig ipaden. – Visst, men vi måste vara tillbaka klockan elva, dom låser dörrarna då, svarar jag. – Okej, svarar Tekla också. /Elin

Nu är vi ute på stan och shoppar lite i en klädaffär, Tekla behöver ju nya kläder. Allt här ser så indiskt ut så vi går vidare. Italien är så mycket varmare än Sverige så vi har bara shorts på oss. Vi går längre ner på gatan och hittar en annan butik, det ser lite finare ut där. – Det här är min stil! Säger Tekla och rusar in och plockar på sig kläder. Hon springer in i omklädningsrummet och jublar. /Elin

Jag kommer ut med en vit blus. På benen har jag en helt vanlig svart kort kjol. – Det var ju fint, säger Elin och nickar belåtet. – Detta räcker inte, svarar jag och går in i omklädningsrummet igen. Hon kastar ut kjolen och den vita blusen till Elin och jag säger: Hämta mer kläder! Jag måste testa mer! Elin går iväg och hämtar en magtröja med blommor på och ett par svarta shorts. Elin tar också en vanlig svart långarmad tröja till mig. /Tekla

Efter en stund kommer Tekla ut och visar upp sig inför mig. – Fin, eller hur? Säger hon glatt. – Ja, visst! svarar jag snabbt och tittar på klockan. Halv nio. Tekla går in i omklädningsrummet igen och byter om. – Det får räcka för idag! säger och  byter om. /Elin

Vi står nu i kassan och betalar. Jag är övertaggad, mina nya kläder är jättesköna. Jag ska ta på mig dom så fort jag kommer hem! Nu går vi. /Tekla

Klockan är sju minuter i nio och vi orkar inte vara ute mera. Vi går tillbaka till Ilgo hotell. Vi traskar in i entrén och in i hissen. På väg mot drömmarnas land. Om ni inte förstår menar jag: sova. /Elin

Nu sitter vi på rummet och pratar lite, vi drar ju till Rom imorgon. Vi bäddar och borstar tänderna. Tekla går  till sin säng och Elin hoppar in i duschen. – God natt! Skriker Elin och tar upp vår Ipad och surfar lite innan hon ska sova. – Internet funkar nu! ropar Elin igen. – Okej! ropar jag tillbaka. Nu ska jag duscha så vi ses imorgon alla våra följare! Hej då! /Tekla

Tekla och Elins Europaresa/Italien, dag 1.

 

Hej! Nu ska vi börja vår Europaresa och kommer skriva här på bloggen då och då. Vi ska åka till Italien. Hoppas ni vill följa vår reseblogg och hoppas ni kommer tycka om den.

Dag 1:

Just nu sitter vi på flygplatsen och skriver på bloggen. Flyget till Italien går om 27 minuter. Just nu regnar det ute men de säger att det inte kommer att vara storm när flyget går. / Elin

Nu sitter vi i planet och vi ska flyga om två minuter. Elin är så övertaggad, hon studsar i hennes säte så nästan hela flygplanet gungar. /Tekla

Flyget har startat och vi flyger iväg mot Italien, att tittar ner mot allt land är så vackert. Men… Det är så jobbigt att få lock i öronen, jag tror mitt huvud kommer explodera! Aj! Det gör så ont! /Elin

Det gungar och skakar, det är tillräckligt jobbigt, men när Elin ska prata i sömnen så stör det så mycket mer, jag puttar på henne hela tiden men hon slutar inte. /Tekla

– Elin! Tyst! – Sluta! Du väckte mig! Jag försöker somna om igen men det går inte. Varför skulle hon väcka mig!? /Elin

Flygvärdinnorna delar ut maten och Tekla får sin mat som är pasta och köttfärsås, ett bröd och en morotskaka till efterrätt. – Ursäkta! vi ska hämta mer mat men det dröjer en liten stund, säger en värdinna som verkar väldigt osäker eller bara ny på jobbet.

Det har gått en halvtimme sen värdinnan var här sist, men jag har fortfarande inte fått min mat. /Elin

Då kommer den osäkra värdinnan fram igen och säger: -’’Smakar maten bra?’’ Jag svarar bara: ’’Ja, antagligen, om jag hade fått någon.’’ Värdinnan hojtar till och springer sedan därifrån. Bara någon sekund senare står hon där med en matbricka och en Coca cola i handen. – Förlåt, förlåt! snälla säg ingenting till chefen, säger hon snabbt och går sedan raskt därifrån./Elin

Hej nu uppdaterar jag igen, och vi har nyss landat på flygplatsen Marco Polo i Venedig. Och vi ska hämta våra väskor nu. Jag uppdaterar er strax. /Tekla

Hej, nu har vi väntat jättelänge, och Elin fick sin väska först av alla och min har fortfarande inte kommit, och det kommer inga fler väskor just nu. Men Elin står där borta vid hjälpdisken och pratar med en tjej med en tjusig knut i håret. /Tekla

– Elin! Har ni hittat den?! Skriker jag över hela väskavdelningen. Nej, de säger att det har försvunnit många under en kort period. Jag fick nästan tårar i ögonen men jag fick tänka positivt, jag får iallafall shoppa mycket mer. /Tekla

Tanken som kom upp mitt huvud var vad som mer kunde gå fel./Elin

Nu har vi hittat en av Teklas väskor, hon hade två. Men den sista är spårlöst försvunnen. Det är den med kläderna i. Så nu är vi på väg ut ur flygplasten och ska hyra en hyrbil.

– Varför ska just min försvinna?! Skriker Tekla hela tiden. /Elin

Vi tar en taxi till ett ställe där man kan hyra bil, och hyr en Ford Ka från Gold Car. Den kostar 1706 kronor och hade luftkonditionering och stöldskydd.

Vi sitter i bilen på väg till Gardasjön, Tekla kör och jag skriver på bloggen. Vi tänkte inte uppdatera under vägen till Gardasjön, vi kommer ta en liten paus från bloggen, slappna av lite och släppa tankarna som stressat oss så mycket med väskorna, så vi ses vid Gardasjön . /Elin

Vi är framme vid Gardasjön och ska gå in på ett hotell. Hotellet heter Marco Polo och är trestjärnigt. Det ligger vid havet och är ganska lyxigt ändå. Det ligger precis vid sjön och är jättefint. Vi bor bara här under natten. /Tekla

Nu är klockan 19:00 och vi ska gå och äta middag. Vi går till en restaurang med pizza, pasta och mycket mer. Tekla tar en pasta Bolognese vilket är en av hennes favoriträtter. Och jag tog lasagne. Maten var så god så Tekla åt upp alltihopa och det var en stor portion, men hon är trots allt ett matvrak. Men jag orkade inte hela men den var också jätte god. /Elin

Nu har vi precis tagit ett dopp i Gardasjön. Det var varmt vatten, men det var stenig botten. Jag och Elin är på vårt hotellrum och ska sova. Och imorgon drar vi vidare mot Rom. Men först väntar en härlig natt i vår sköna säng. /Tekla